Tillbaka till

ljus och horisonter

I många, många år i mörka mäktiga Smålandsskogar med älgar, lingonskog, skidfärder och röda stugor med vita knutar går nu färden vidare söderut till öppna landskap. Till Österlen.Kanske är det en längtan tillbaka till sitt ursprung, född och uppväxt vid hav och horisonter i Skåne, som i många år legat som grund till vår önskan att, när vi närmar oss pension, vill bo på Österlen. Vi vill tillbaka till de öppna landskapen. Tillbaka till ljus och horisonter. Frihetskänsla. Vi hade ingen aning om när det skulle bli eller om det skulle bli.

Så händer det när man minst anar! Månaden är juli, året är 2015 och vi är på väg hem från Kastrup till Småland efter en semester. Vi stannar för ett besök i en liten by på Österlen. Vi tar en promenad och befinner oss snart på en mindre väg som leder ut till bördiga åkrar. Vi passerar några gårdar och så plötsligt står vi framför en förfallen Skånegård. Igenvuxet. Hål i taket. Sprickor i de tjocka murade vitkalkade murarna. Igenspikade fönster. Skrovliga vackra ytor. Trä, tegel, dofter. En övervuxen källartrappa. Tyst. Öde. Ingen skylt ”till salu”.
Plötsligt inser vi att vi står mitt i visionen, mitt i drömmen. Ska det förbli en dröm eller ska vi gå från dröm till handling? Svaret var självklart. Ståendes mellan tre förfallna byggnader och meterhög sly ser vi inga hinder; bara möjligheter.

Det var 2015. Nu är det 2016 och 27 maj köpte vi gården. Nu börjar vi med renovering och upprustning, sakta, sakta.
I denna bloggen vill vi dela med oss hela processen; från dröm till, förhoppningsvis, verklighet.